Idag har Christofer och Niklas tagit sitt dykcertifikat. Så nu ser man nog inte dem så ofta. I måndags påbörjade de sin läsning av en bok och denna skulle de ha läst ut tills i onsdags. Varför det var så bråttom kan jag fortfarande inte förstå? Men de hann bli färdiga och det var SÅ SYND om dem som var tvungna att behöva PLUGGA här nere. Suck... I onsdags var det dags att "skriva upp" och även detta klarade de med galans. Torsdagen bjöd på en spännande och icke-fiskrik simtur i poolen. Det blev ett dyrt kapitel för Niklas som nu är tvungen att bjuda dykinstruktören på x antal öl - en öl för varje gång man tar av cyklopen och sätter den på huvudet..... Ajabaja! Igår fick de däremot följa med en speedbåt ut till Koh Ha ( = Fem öar ) och där väntade ett par dyklektioner på 12 meters djup i kristallklart vatten. Massor av småfiskar men inte mer. MEN idag fick även resten av familjen hänga med ut på båten och turen gick till Phi Phi-öarna. Det tog ca 45 min dit och havet var lugnt och behagligt. Först i vattnet blev Malin och Ralf. Malin har gjort ca 100 dyk ( och är bara i yngre tonåren! ). Jag är impad! Sen hoppade gubbarna i tillsammans med instruktör och en liten thailändska som heter Goong ( =räka... ). Kvar på båten blev Jenny och jag och kidsen, 2 thaiare och dykfirmans nuvarande ägare Ady. Vi blev försedda med simfötter, cyklop och flytvästar. JAAAA, vi mammor också.... Inte för att vi VILLE - nänä, utan för att föregå med gott exempel inför barnen... Trygga och avslappnade tog vi vars ett jättekliv ut i det härligt blågröna vattnet och började snorkla. Anton och Wilmer verkade gilla att titta på alla fiskar. Jag hade fullt sjå med att spotta ut saltvatten ur snorkeln, men efter ett tag funkade det kanon. Inga fiskar kom och puttade på mig. Inga hajar (!) syntes och det var långt ner till botten. Det var faktiskt riktigt härligt! Det fanns gott om dykare i vattnet under oss även om säsongen knappt börjat. Kan tänka mig hur det är här om några månader.
När alla dykare dykt upp åt vi lite lunch på båten som bestod av stekt ris med kyckling till barnen. Kokt ris med kyckling m cashewnötter till oss vuxna. Ingen smaksensation men det var gött med lite mat i magen vid den tiden. En timme senare hade vi förflyttat båten till en annan dykplats och samma procedur igen. Fast denna gången stannade Wilmer på båten. Anton och jag simmade en bit bort mot klipporna och Ady visade oss en "seasnake". Denna ska vara en av världens mest giftiga ormar. Tur att den var några meter under oss!
När alla dykare dykt upp åt vi lite lunch på båten som bestod av stekt ris med kyckling till barnen. Kokt ris med kyckling m cashewnötter till oss vuxna. Ingen smaksensation men det var gött med lite mat i magen vid den tiden. En timme senare hade vi förflyttat båten till en annan dykplats och samma procedur igen. Fast denna gången stannade Wilmer på båten. Anton och jag simmade en bit bort mot klipporna och Ady visade oss en "seasnake". Denna ska vara en av världens mest giftiga ormar. Tur att den var några meter under oss!
Läsa mer? http://sv.wikipedia.org/wiki/Havsormar. När Christofer kom tillbaka fick vi höra att han sett en sköldpadda och att han simmat bredvid en haj. Han ska alltid vara värst... ;-)
Något slitna i kroppen begav vi oss hemåt och lade till med båten i Saladan strax efter kl. 13. Dykutrustningen skulle rengöras och loggboken skulle fyllas i och då passade Jenny och jag och barnen på att sluka en iskall icecreamshake. Mumma! Den satt precis där den skulle. Väl hemma blev det ett dopp i poolen och nu ritar barnen lite. Christofer är helt däckad och har somnat på sängen ( kl. är halv sex... ) och jag sitter här och gungar på stolen. Sjögången sitter kvar i kroppen. Snart blir det lite hämtmat för det är nog max vad vi orkar med. Men vilken härlig dag vi har haft! Detta måste vi prova på med Jocke och Jenny som kommer och hälsar på om några dagar.
Något slitna i kroppen begav vi oss hemåt och lade till med båten i Saladan strax efter kl. 13. Dykutrustningen skulle rengöras och loggboken skulle fyllas i och då passade Jenny och jag och barnen på att sluka en iskall icecreamshake. Mumma! Den satt precis där den skulle. Väl hemma blev det ett dopp i poolen och nu ritar barnen lite. Christofer är helt däckad och har somnat på sängen ( kl. är halv sex... ) och jag sitter här och gungar på stolen. Sjögången sitter kvar i kroppen. Snart blir det lite hämtmat för det är nog max vad vi orkar med. Men vilken härlig dag vi har haft! Detta måste vi prova på med Jocke och Jenny som kommer och hälsar på om några dagar.
8 kommentarer:
JAAAA...säger Jocke!!!!!!!
Grattis till dykcertifikatet. Det måste vara en upplevelse att se alla dessa fina fiskar i deras rätta miljö.
AnnaCarin o Gert
Grattis Christoffer modigt gjort. Coola undervattensbilder.Simma lugnt/Niclas svärmor
Hej familjen P!
Ser att ni har det hur underbart som helst där borta.
Klart man är avis. Men hade aldrig vågat ta steget så som ni gjort.
Härlig upplevelse både för er och barnen, dem kommer ju minnas detta för alltid.
Härliga dykbilder.
Mira pratar ofta om Wilmer, hon tittar på bilderna och saknar honom.
ha det bra och var rädda om varandra.
Kram familjen M
Grattis Stoppi till dykarcertet!! Bra jobbat!
Kan tänka mig hur vackert det var i havet, och ni verkar alla till att ha haft en superdag ute på havet!
kramen
Jag såg att killarna var lite röda om kinderna. En sak som thaiarna lärde oss när vi var där. Gnid in det sol-röda området med insidan av ett bananskal.. Det var ett klockrent tips kan jag säga.
Tack för tipset! Ska vidarebefordra det till Månssons också... Får nog sätta en hel banan på Movitz näsa!
Det var meningen att jag skulle skriva till Månssons men det blev fel såg jag..Min dotter var grisrosa på sina skinkor, gned ett par gånger med skal och sen var det bra igen. Hon fjälla inte ens sen.. Jag läser dagligen om era äventyr och längtar tillbaka.
Anne
Skicka en kommentar