Ute i shoppingträsket...

Nu rullar kulorna! Med svenskbesök här nere så får man ta sig an uppgiften som reseledare. Men det gör vi gladeligen. Det nästan spritter i kroppen av att verkligen få visa vad Lanta kan bjuda på. Mest handlar det förstås om att äta gott på spännande restauranger. Vi trodde för några veckor sedan att det skulle bli en tuff historia för familjen Kroon att få i sig någon mat. De har ju alla sina speciella egenheter kring ämnet mat. En har bacillskräck, en annan äter bara kyckling ( dock ett bra land att åka till då ), en som vägrar äta mat som inte ser ut som hemma ( behöver inte ens smaka för att veta att det är äckligt ) och en som är lite nyfiken på mat men som ändå kan rynka på näsan om köttbullarna är för stora. Efter några dagar på diverse olika restauranger i väldigt olika klasser så måste jag medge att jag är imponerad. Det provas en massa hit och dit och det mesta verkar bli uppskattat de allra flesta gångerna. Det är kao pad gai, pad thai gai, massaman, tom kha gai, bananshaker och vattenmelonshaker och pannkakor m.m som slinker ner. Det är solklart att det är till Thailand man ska åka om man vill ha god mat! Fast sol har det varit lite tunt med under gästernas besök. De första 2 dagarna bjöd på häftiga ( minst sagt! ) skyfall. Fast efter regn kommer sol och till Jennys stora förtjusning har solen tittat fram i flera dagar nu. Inte helt klarblå himmel men på lakansvita kroppar är det nog tur det. Precis lagom med andra ord. Barnen badar och leker och badar och leker. Tror nog att de också tycker det är kul att få träffa gamla kompisar hemifrån. En del turer till Saladan har vi också hunnit med. Tyvärr är detta ett minus i ekonomin eftersom Christofer gillar att shoppa... Äntligen sjuder det av liv i lilla "staden" och de flesta affärerna har öppnat och det kryllar av turister här. Dykcentren har öppnat och drar också hit massor med folk. Oliver har också blivit shoppingtokig och det är ett fasligt sjå för föräldrarna att bromsa honom.

Fick ett tidningsurklipp från en resetidning igår där det står: "Thailand förtjänar sitt rykte som ett av världens bästa dykländer. Världens största fisk valhajen är återkommande besökare i det 29-gradiga vattnet, som också bjuder på drakfiskar, clownfiskar och ståtliga korallskogar. Reven Koh Ha och Hin Daeng/Hin Muang utanför Koh Lanta är att rekommendera". Tror nog att Christofer kan instämma i det efter sin dyktur till Koh Ha.

Idag fick vi dessutom ploppa in på ett litet apotek. Wilmer ont i örat, Anton ont i halsen. Så vi fick vars två mediciner ( antibiotika ) och det kostade minsann 44 kr! Plus att vi slapp läkarbesök. Nu håller vi tummarna för att det funkar också.

Om några dagar är det dags för Kroon att dra vidare på sin semester ( snyft ). Nu lär det dröja ända tills augusti innan vi träffar dem igen. Tur att datorn finns så att vi kan hålla kontakten. Men än är det några dagar kvar och de ska vi utnyttja till max. Idag red de på elefanter. Skittråkigt tyckte barnen. Farligt tyckte Jocke. Så det blir nog äta, sola och shoppa imorgon igen. Det är som Anton sa häromdagen när han stod och spände upp sig och klappade sig själv bröstet: Detta är livet!!!

Riktiga vänner!

I torsdags landade våra goa vänner från Sverige i Krabi. Dagen till ära tog jag och barnen ledigt från skolan och vi åkte alla till flygplatsen för att möta upp dem. Det blev ett riktigt race dit och något bleka i nyllet tog vi emot 4 trötta och slitna halvbleka skåningar. Bilturen till Lanta gick lite bättre och efter incheckningen på hotellet blev det ett dopp i deras pool. Snackade till oss gratis poolbad eftersom vi fixat in gäster till deras hotell... Lite lunch med priser som hör till ett fyrstjärnigt hotell blev det också. Vi hade lille-julafton hemma hos Kroon - föräldrar och vänner som skickat ner en massa nödvändigheter. Grovt bröd ( som inte hunnit mögla denna gången... ), alsollösning ( Movitz har förbrukat en del ), tidningar, kanel, godis, baconost, räkost, kaviar, O´boy, några barnfilmer, chokladpuddingpulver, vaniljsåspulver, bearnaisesåspulver, brev till Anton från en klasskompis och en visp. Som pricken över i hade Jocke o Jenny vars en paket till oss. Vad det var i den behåller vi för oss själva men vi fick oss ett gott skratt!!! Kvällen tillbringade vi på Somewhere Else men det blev en lugn kväll. Tror nog att det satt lite jetlag i kroppen på vissa.

Nu när vi ÄNTLIGEN fått hit våra vänner så vill vi ju visa dem ALLT som är värt att se och uppleva och eftersom det ligger lite regn (!) i luften för tillfället så blir det en del restaurangbesök. Efter mitt prov i fredags förmiddag träffades vi vid poolen och sedan satt vi och slappade på Funky Fish tillsammans med Micke o Tina och Månssons. Barnen badade i havet flera timmar! På kvällen åt vi gott på Country Lao. Världens flumställe som jag berättat om tidigare. Trodde inte att Jocke skulle kunna äta något med sin bacillskräck men han åt mest av allihopa! Ungarna verkade trivas som fisken i vattnet. Beror kanske på alla djur som finns där? Stora hundar, små hundar, stora katter, små kattungar... Likt tidigare efter några öl så blev vi hembjudna till Micke o Tina. Nu är de inflyttade i stora villan och de hade fått in möbler och verkade ha kommit bra i ordning. Nääää jag är inte alls avundsjuk på hela bygget..... SÅÅ HIMLA FINT ÄR DET! Satt under tak på altanen på tredje våningen och det fullkomligt vräkte ner. Det var längesedan det kom så mycket vatten på en gång. Längre norrut på Phra-Ae såg vi en massa japanska lyktor som steg mot skyn och vi drog slutsatsen att det var för att hedra den man som var ägare till Dreamy Spa ( mitt favvisställe ) och som dog i veckan. Det var så himla fint att titta på. Mitt i natten var det dags för Kroon att åka taxi hem och vägarna runt huset är urusla. Bara lervälling och gropar överallt. Bilen höll på att fastna och Mickes grabb sprang ner för att visa vägen. Vi stod där uppe och tittade när han plötsligt bara försvann ner i en pöl. Vatten upp till armhålorna! Gissa om vi låg dubbla av skratt?!? När det sen var vår tur att dra oss hemåt så gick det väldigt sakta. På vissa ställen stod det 4-5 dm vatten men det var bara att plöja igenom det. Inte en fläck på kroppen som var torr vid hemkomst. Riktigt kul! Kan inte minnas att jag någonsin skrattat åt att bli genomblöt hemma i Sverige men här kvittar det faktiskt. Det är ju inte kallt!

Idag har vi haft en guidad tur på vårt område - lerigt och jäkligt är det nu så de får verkligen se hur det kan vara här. Hoppas bara att solen tittar fram också snart för deras skull. Det blev ett snabbdopp i poolen för barnen och sedan var det dags att bege sig till Bajen. Personalen där trodde nog inte sina ögon när Jocke beställde in rätt efter rätt! Först en wienerschnitzel stor som ett dasslock, sen en äpplekaka med vaniljglass, sen en stor bananasplit och som en fin avslutning blev det en sliskig drink! My God vad den killen kan äta. Så nu har han bestämt att han ska med Christofer till gymmet på måndag. Kanske lite samvete ändå? Men det är i alla fall riktigt kul att få hit riktiga vänner! Dessutom är det flera dagar kvar innan de drar vidare.

Dykning del 2

Nu har vi fått bilderna från vår dykinstruktör Per på Flip Flop som dykcentret heter. Alla ni som dyker vet ju vilken härlig känsla det är att simma omkring i fiskarnas egen miljö. Och helt orädda är dom också, de ser kanske oss som fiskar, jag vet inte. Dom simmar precis som vanligt när vi stora, svarta figurer flaxar omkring där nere. Otroligt många fina fiskar finns det i alla fall. När Per fick syn på denna leopardhaj så simmade vi dit och Per pekade att jag skulle simma fram till den. Och då blev det så här - ca 1 m ifrån en leopardhaj på 18 m djup,det var spännande kan jag säga. Per sa att det var med ca 80% säkerhet att vi skulle få se haj, så rätt han hade. Vi fick även se en sköldpadda (finns i albumet) på ca 1 m som simmade omkring så lugnt. En sak är säker, det lär bli fler dyk, har ju hört att man kan få se manta och valhaj, en liten rackare på 10-12 meter, snacka om solförmörkelse om en sådan skulle simma ovanför en.

Dykning

Idag har Christofer och Niklas tagit sitt dykcertifikat. Så nu ser man nog inte dem så ofta. I måndags påbörjade de sin läsning av en bok och denna skulle de ha läst ut tills i onsdags. Varför det var så bråttom kan jag fortfarande inte förstå? Men de hann bli färdiga och det var SÅ SYND om dem som var tvungna att behöva PLUGGA här nere. Suck... I onsdags var det dags att "skriva upp" och även detta klarade de med galans. Torsdagen bjöd på en spännande och icke-fiskrik simtur i poolen. Det blev ett dyrt kapitel för Niklas som nu är tvungen att bjuda dykinstruktören på x antal öl - en öl för varje gång man tar av cyklopen och sätter den på huvudet..... Ajabaja! Igår fick de däremot följa med en speedbåt ut till Koh Ha ( = Fem öar ) och där väntade ett par dyklektioner på 12 meters djup i kristallklart vatten. Massor av småfiskar men inte mer. MEN idag fick även resten av familjen hänga med ut på båten och turen gick till Phi Phi-öarna. Det tog ca 45 min dit och havet var lugnt och behagligt. Först i vattnet blev Malin och Ralf. Malin har gjort ca 100 dyk ( och är bara i yngre tonåren! ). Jag är impad! Sen hoppade gubbarna i tillsammans med instruktör och en liten thailändska som heter Goong ( =räka... ). Kvar på båten blev Jenny och jag och kidsen, 2 thaiare och dykfirmans nuvarande ägare Ady. Vi blev försedda med simfötter, cyklop och flytvästar. JAAAA, vi mammor också.... Inte för att vi VILLE - nänä, utan för att föregå med gott exempel inför barnen... Trygga och avslappnade tog vi vars ett jättekliv ut i det härligt blågröna vattnet och började snorkla. Anton och Wilmer verkade gilla att titta på alla fiskar. Jag hade fullt sjå med att spotta ut saltvatten ur snorkeln, men efter ett tag funkade det kanon. Inga fiskar kom och puttade på mig. Inga hajar (!) syntes och det var långt ner till botten. Det var faktiskt riktigt härligt! Det fanns gott om dykare i vattnet under oss även om säsongen knappt börjat. Kan tänka mig hur det är här om några månader.
När alla dykare dykt upp åt vi lite lunch på båten som bestod av stekt ris med kyckling till barnen. Kokt ris med kyckling m cashewnötter till oss vuxna. Ingen smaksensation men det var gött med lite mat i magen vid den tiden. En timme senare hade vi förflyttat båten till en annan dykplats och samma procedur igen. Fast denna gången stannade Wilmer på båten. Anton och jag simmade en bit bort mot klipporna och Ady visade oss en "seasnake". Denna ska vara en av världens mest giftiga ormar. Tur att den var några meter under oss!

Läsa mer? http://sv.wikipedia.org/wiki/Havsormar. När Christofer kom tillbaka fick vi höra att han sett en sköldpadda och att han simmat bredvid en haj. Han ska alltid vara värst... ;-)

Något slitna i kroppen begav vi oss hemåt och lade till med båten i Saladan strax efter kl. 13. Dykutrustningen skulle rengöras och loggboken skulle fyllas i och då passade Jenny och jag och barnen på att sluka en iskall icecreamshake. Mumma! Den satt precis där den skulle. Väl hemma blev det ett dopp i poolen och nu ritar barnen lite. Christofer är helt däckad och har somnat på sängen ( kl. är halv sex... ) och jag sitter här och gungar på stolen. Sjögången sitter kvar i kroppen. Snart blir det lite hämtmat för det är nog max vad vi orkar med. Men vilken härlig dag vi har haft! Detta måste vi prova på med Jocke och Jenny som kommer och hälsar på om några dagar.

Bild på geckon kommer här!

Visst är den fin? Absolut inget att vara rädd för i alla fall.

Same same but different

Asien och Thailand är precis så som man föreställer sig det när man ser på tv - massor av små, nätta och mörka människor som vimlar omkring överallt. Sitter i sina små båtar på hav och floder och rensar fisk och pratar. Och pratar. Och pratar. Det känns hetsigt och stressigt med all trafik. Folk som svänger ut på vägen utan att ens se sig för. Som kör på fel sida av vägen. Som kör om när det verkligen inte är lämpligt att köra om. De stora lastbilarna saktar aldrig ner - nädå de tutar bara. Här är faktiskt hjälmtvång men vem bryr sig. Ofta ser man mopedister/tuktukförare med en hjälm i korgen. Av vilken anledning ligger den där? Gör ju inte särskilt stor nytta där... Vid trafikolyckor flockas det massor av människor. Men inte av samma anledning som hemma i Sverige. Där är folk mest nyfikna och vågar inte alltid hjälpa till. Här hjälps alla åt. Vid senaste olyckan vi bevittnade stod människor samlade runt omkring. En stund senare kom en pick-up med en madrass på flaket. Det fick fungera som ambulans för transport till sjukhuset. Bilen som krockat blev fixad på plats. Killar stod runt bilen och det mekades för fullt. Allt verkar gå vilt till. På tv. För egentligen kan det inte vara mer fel. Här råder lugnet. Familjer samlas i stora klasar för att UMGÅS. Ett thailändskt vardagsrum består av en bokhylla, en tv ( och det är ingen 42 tums platt-tv vi pratar om nu ), ett vädringsställ till kläder och i bästa fall en sliten skinnsoffa. Soffa är nog lite lyx och överskattat här. Det går lika bra att sitta på golvet och prata och äta. Familj och vänner betyder allt här. Prylar och ägodelar är oviktigt. Möjligtvis är det status med en rejäl bil ( läs pick-up ). Går man ensam är det något fel enligt thaiarna. De ser sig själv som flockdjur och måste ha folk runt sig för att överleva. T.o.m. om de behöver gå på toaletten så går de inte ensamma! Märkligt tycker vi.

Jaja. Ikväll har vi provat en ny restaurang igen. Ryktet går att Red Snapper har god mat och det var vi ju tvungna att testa. Det blev 13 portioner tapas. Låter mycket men det är bara pyttesmå tallrikar. Mätta blev vi alla fall men det blev lite dyrare än thaimaten. Rätt mycket dyrare faktiskt. Efter totalt 284 myggbett ( som gick rakt igenom byxorna ) drog vi oss hemåt och barnen trotsade mörkret och plumsade i poolen innan vi ens hann säga "gecko". För det hade vi en stor en rackare på fönstret ikväll. Foto kommer! Såååå himla fin var den. Och lite pratglad också. En bra avslutning på dagen! I morgon blir det minifest ( blir det alltid med Isakssons ) på en ny restaurang igen. Fast vi tar det nog en aning lugnare än i lördags...

Semester!

Har ni saknat oss på bloggen? Kunde tro det. Vi har nämligen varit på semester. Flyttade upp till Mickes och Tinas poolhus i onsdags. För oss är det lite lyxigt att bara kunna gå utanför dörren och hoppa i poolen. Och att där finns varmvatten i duschen. Och att där finns en ugn! Första kvällen for vi iväg till ”Lilla Ullared” och köpte en ugnsfast form ( pris 12 kr ). Nästa stopp blev frukthandlaren där vi införskaffade sapparot ( ananas ), eppen ( äpple ), kloi ( bananer ) och vattenmelon ( har inte lärt mig det på thai än.. ). Nu tränas det för fullt i affärerna. Vi prutar på thai och en del höjer på ögonbrynen och frågar nyfiket varför vi kan deras språk. De vill veta hur länge vi ska stanna här och vilken skola vi går på och var vi kommer ifrån och var vi bor. Igår fick Jenny o jag frågan om vi var systrar…. Dock inte första gången vi hör det. Men såååå lika är vi inte.
Nåväl, när frukten lastats ut i moppen blev nästa stopp Lanta Mart. Socker, smör, havregryn och vaniljglass. Någon timme senare var äpplekakan gräddad och fin. Det blev ju ingen billig historia men helt klart värd varenda baht!

Veckan gick som vanligt fort. Provet i fredags gick som vanligt bra. Vilken talang man är… Wilmer fick ta med en kompis hem i fredags efter skolan - Oscar. De åkte med skolskjutsen hem och sen blev det thai-style på moppen – 1 vuxen och 2 barn. Tur det inte är så långt att köra. Idag har Anton en kompis här. Passar oss utmärkt att barnen roar sig själv. Gårdagskvällens aktivitet på Bajen blev tuff. Micke o Tina hade anordnat en svensk-kväll för familjerna på Lanta Sanuk School och Lilla Svenska Skolan. Totalt var vi drygt 90 pers. Enormt bra uppslutning. Klittopop och Nikkosan halkade in på ett bananskal och blev tilldelade en tjänst i drink/minigolfhörnan tillsammans med en liten thaitjej. Jenny o jag hängde i baren tillsammans med Tina och hann med några goda öl innan maten. Bajenägaren hade fullt upp och de anställda jobbade på för att se till att alla vi 90 hungriga svenskar skulle få mat ungefär samtidigt. Vi hade förbeställt och betalt maten och det var tur det. Annars kunde det blivit stressigt.. Varje familj hade fått ett nummer och detta ropades upp när maten var klar. Micke tog hand om den biten. Stark röst och pratar stockholmska. När hans mat serverades tog Klittopop över och vrålade ut: ”Förrrrti fyyyrrrra” på skorrande skånska. Blev mer eller mindre knäpptyst och ingen kände sig träffad.. Förklaringen till det är att det skulle vara ”Tjugofyra”. Litta gott vitt vin satt där det skulle och flera timmar senare när folket hade börjat dra sig hemåt så blev vi inbjudna till Isakssons nya hus. Månsson/Pålsson tackade inte nej utan begav sig dit. Av med kläderna och sen blev det ett långt nattabad i underkläderna i drygt 30-gradigt vatten medan Tina agerade badvakt och serverade öl och whisky på bassängkanten. Ungarna verkade lite förvånade först men sen vågade de också plumsa i med bara kalsonger på. Första riktiga festen här nere. Men det lär ju inte vara den sista om vi ska umgås med Isaksson….

För övrigt har det mesta varit sig likt. Christofer och Niklas åkte longtailbåt över till Lanta Noi. Kostade 5 baht/pers ( 1 kr! ) och tog någon minut bara. Det var lågvatten och barnen plockade snäckor och letade eremitkräftor och badade. Under tiden passade Jenny o jag på att gå till frissan och klippa bort de mest slitna topparna. Skönt! En liten lunch på Lanta Seafood och sen bar det av hemåt. Vi har fått paket och brev denna veckan - innehållande lösgodis, grovt bröd, osthyvel och gratulationskort till Christofer. Och massa saltlakrits! Tack så mycket!

Allt är precis som det ska och jag tror aldrig jag kommer att tröttna på detta livet!

Lyxliv!

Nu har vädret stabiliserat sig. Det är inte lika fuktigt och tungt i luften och vindarna har lagt sig något. Pålandsvind har blivit frånlandsvind och havet drar maneter och annat skräp med sig ut efter att ha lämnat kvar sand på stränderna. Nu börjar den svala perioden... fast jag vet inte om jag vill kalla den det. Det är lika varmt på dagarna men jag FRÖS faktiskt häromkvällen när vi körde hem från en restaurang. Har nog inte hänt förr.

Helgen gick som vanligt väldigt fort. Vi hade underbart väder och höll mest till vid poolen eller på ett fik. Gubbarna var ju iväg och spelade golf...
På lördag väntar "svensk-kväll" på Bajen. Det blir en liten tillställning tillsammans med Lilla Svenska skolan med totalt 76 pers där vi spelar minigolf och äter god mat och umgås. Skulle tro att Bajen blir fullsatt. Hörde något om att Niklas o Christofer hamnat i festkommittén?

Igår hade Anton en kompis här, Kevin. Ny i skolan fr.o.m. i måndags och Anton är fadder till honom. Träffade familjen redan i lördags av en slump på Faim de loup och blev hembjudna till dem. Barnen badade i deras pool, utbytte tips o trix till Super Mario-spel och verkade trivas bra tillsammans. Jenny och jag stirrade oss mätta på ÄNNU ett flott boende och nu måste vi också få bo lite lyxigt. Så bra då att Christofer fyllde år igår. Och så bra att jag kontaktade vår nya vän Micke. Och så bra att hans och Tinas hus ( med tillhörande pool ) står tomt och väntar på hyresgäster. Och så bra att vi kunde hämta nyckeln hos Micke igår! 1 veckas "lyx" väntar nu. Härlig utsikt över havet och lite högre standard än vad vi är vana vid. För vad ska man köpa i present här nere?? Det finns inte jättemycket att välja på. Fast jag hittade faktiskt lite saltgodis också till honom och det verkade gå hem. Men har svårt att tro att han delar med sig....

Golfrunda

Ja äntligen var det dags för en golfrunda.

07.30 mötte jag och Niklas upp Micke och Fredrik på Seven Eleven i Phra ae.

Där stod en thaiare och väntade med sin pickup förstås.

En och en halv timme senare mot Krabi hoppar vi ur bilen lite smått förvirrade.

Där sprang runt thaiare i gula skjortor överallt.

In i shopen för att hyra klubbor och köpa lite bollar, där stod fem sex bagar att välja på, så var det bara att blanda och ta, betala en slant i kassan och sen när man vänder sig om så är bagen borta... jaha? Vi gick i alla fall ut och där står en självutnämnd caddie (vilket är krav att ha) med min bag, då var det löst.

Och nu är ju vi på semester så det fick bli en golfbil också och tur var ju det för väl på banan vid tiotiden så började det att bli vaarrmmmt, klarblå himmel och dryga 30 grader.

Och så var det ju det här med caddies, framme på första tee kliver jag av bilen så står hon där redo med driver, boll och peg, det här verkar ju bra.

Första slag det gick ju bra, faktiskt, och caddien tar klubban i bilen och iväg. Sen börjar det, slag två går rent åt he...te och caddien börjar skratta lite försiktigt, jaja tack för det stödet.

Efter mycket möda så kom jag också till greenen och då går caddien upp och markerar min boll och tar upp den för att torka av den från ev. smuts.

Efter några hål så kom vi till första ölhaket, och öl efter öl så blev spelet sämre och vägen smalare.

Efter nio hål så blev det lite lunch i form av Pad Thai Gai och just det, öl.

Efter arton hål kunde jag konstatera att det blev en av mina sämsta rundor någonsin så därför valde vi att gå nio hål till, och jag undrar om våra caddies har sett så dåliga golfare förr, för dom hade hemskt roligt åt oss, men det bjuder vi på.

Väl inne igen så tittade jag djupt ner i min bollpåse, jag hade femton bollar med ut och fyra med in, det säger väl en del. Man går ju inte gärna ut i högt gräs eller täta buskar för där kan finnas en och annan orm.

Innan caddien försvann så skulle man ge lite dricks för all hjälp och hånskratt, 300 baht var tydligen lagom ca 60 sek.

Efter en välbehövlig dusch så stod vår thaigubbe och väntade på oss.

Väl hemma vid 19.30 så mötte vi upp våra familjer på Bajen för lite kvällsmat och öl.

Sammanfattning: En jäkligt rolig dag med en del öl och uselt golfspel.

Krabi

Igår var det så dags för oss att göra en liten utflykt till Krabi. Kl. 7.00 blev vi hämtade av skolskjutsen och första stoppet gjorde vi efter 2 km - Faim de Loup. Hade beställt baguetter och kaffe ( och givetvis några goda kakor... ) för att kunna överleva den långa färden norrut. Barnen skötte sig alldeles utmärkt och det blev en smärtfri resa dit. Nåja, om man räknar bort träsmaken i arslet. Vi började med Immigration för att förlänga visumen. Tog väl nästan en timme totalt där och sedan frågade chaffisen och hans flickvän om vi ville se Wat Tham Sua ( Tigergrottans tempel ) och vi visste väl inte riktigt vad det var och vågade inte säga nej. Så dit åkte vi. För att nå upp dit ska man gå drygt 1200 trappsteg uppåt så det får vi ta en annan dag. Men vi gick in i en liten grotta där det ska ha funnits riktiga tigrar. Inte nu längre som tur är! Överallt lullade munkar omkring eller satt och åt av det de tiggt till sig tidigare på morgonen. Även apor lullade omkring och dessa var i full gång med att tigga. Skyltar uppmanade folk att hålla i sina saker och att ha koll på de stjälande aporna. Aporna sträckte ner sina långa armar i soptunnorna och de gick runt folk som satt vid borden. Stannade inte så länge där nej...

Big C, det stora shoppingcentret väntade på oss. Hade skrivit en lång lista på saker vi "behövde", såsom muffins m.m. Fyllde en hel kundvagn med saker och mat och det kostade knappt 800 kr. Löjligt. Sprang mest runt och fotograferade allt för det var verkligen en fröjd för ögat. Slängde i oss lite mat och sen hade 2 timmar försvunnit. Iväg till nästa shoppingcenter - Lotus Tesco. Ännu mera mat. För att hålla kylvarorna kalla köpte vi en frigolitlåda som vi fick fyllt med is från frysdisken. Sen klarade maten sig hela vägen hem. Det blev GANSKA trångt i bussen hem. Fick lägga benen kors och tvärs och bara bita ihop hela vägen hem. Var i Saladan lagom till solnedgången. Skönt att sträcka ut sig ordentligt på sängen! Om 30 dagar ska vi till Malaysia...

Och nu då?

Hmm....behöver lite idéer om vad jag ska blogga om! Det händer väldigt lite just nu. Ändå känns varje dag som en ny upplevelse här. Det räcker att man får in en maträtt med LITE LITE mer krydda än förra gången man var där för att man ska vakna till liv och känna att: DET var något nytt. Häromdagen fick vi lära oss våra första vokaler på thai. Bara DET ni! Tänk att snart pratar vi flytande thai. Eller inte. Nu känner jag mig nästan lite ivrig att få lära mig mer. Men jag behöver inte oroa mig för det. Vår lärare Jing är väldigt ambitiös. Det är mycket ljud i thai och nu har jag börjat förstå varför det står "breckfast", "sannwitch" och liknande på menyerna. För att de skriver som det låter! Thaispråket har 44 konsonanter ( varav flera av dem uttalas likadant ) och 32 vokaler ( men vi behöver bara lära oss 20 st för resten är eg. samma vokaler fast långa eller korta ). Vi a-ar och aaaa-ar och o-ar och oooo-ar och ee-ar och eeee-ar på lektionerna - allt för att träna på ljuden. Nästan som i en sångkör!?! Fast kanske inte lika vackert. Alla låter olika. Nu är ju Jenny och jag så otroligt begåvade att vi har lärt oss alla ljuden perfekt redan och därför tog vi en dag ledigt i morgon. Barnen har studiedag och det är dags att förnya våra visum för första gången. Det är en hel vetenskap det här med visum men vi har i alla fall fått förklarat för oss att vi denna gången ska åka till Krabi ( 2½ timme bort ) och aktivera det turistvisum vi fick på resan hit. Nästa gång, om 30 dagar, måste vi ta oss ut ur landet för att aktivera andra delen av det 2x60 dagars visum som vi sökte på ambassaden hemifrån. Lämpligast åker man till Malaysia och det är väl en bra anledning att göra en utflykt?

Vi ska även ta oss till några större varuhus för att SHOPPA lite. Utbudet här på ön är lite begränsat och även lite dyrare. Så nu måste vi bunkra på oss en massa. Har hört att det ska finna goda muffins på det där stället. Vi har förbeställt baguetter och pain au chocolat från Faim de Loup som vi hämtar upp kl. 7 och sen äter vi frukost i bilen ( fast eg är det en pick-up vi ska åka ). Personalen på skolan har bett oss köpa lite saker om vi hittar, såsom basketboll, basketkorg och airhockeyspel. Får se om vi snubblar över något sådant. Ska bli riktigt trevligt med en utflykt! Nu känner vi oss hemmastadda här och har kommit in i vardagsrutinerna så nu kan vi unna oss något KUL och DYRT! Men det blir en tidig kväll och därmed även tidig middag. man behöver ju sin skönhetssömn....