Klittopops vardag

Den börjar med att klockan ringer 07.00. Upp och väcka ungarna, se till att de får frukost och packa deras väskor med läxböcker och badkläder, Maria ska också till skolan men hon packar själv sin väska.

08.00 vinkar vi iväg ungarna på skolskjutsen.

08.20 kör Maria till sin skola och jag kör till gymmet (mån,tis,tor,fre) och svettas fram till ca 10.00, på moppen och hem igen.

Är det fint väder (ganska ofta då) så bär det ner till poolen för att svalka sig lite.

Tillbaka i lägenheten så kommer det roliga som att bädda sängarna, diska och ev. städning.

Blir det lite tid över sen så blir det ibland en tur till Saladan "stan på ön" för att handla lite som behövs till frukosten och frukt till eftermiddagsfika, ska även hinna få i mig lite lunch innan det är dags att vara hemma klockan två för att möta upp ungarna vid skolskjutsen.

Sen blir det en timmes läxläsning till dess Maria kommit hem från skola och gym.

Seeeenn tar vi det lungt vid poolen ett par timmar, innan det är dags för kvällsmat på någon resturang vid 6-7 tiden, så kommer ungarna i säng vid 8-8.30. Sen kan man varva ner framför någon film innan man själv knoppar in..

Sen när högsäsongen börjar så blir det lite mer båtutflykter m.m som vi återkommer med längre fram.

Förstår om ni tycker det verkar stressigt, men jag kämpar på.....skojar, jag trivs som fisken.

Var tvungen att lägga in den bilden, om ni ser den gröna texten i kombination med gubbarna,
det är Thailand..

Flitig som ett bi!

Idag blir det inget foto inlagt. Har inte hänt någonting på hela veckan så det har inte varit mycket att ta foto på eller blogga om. Vardagen är här på riktigt! Christofer som går hemma om dagarna och putsar och fejar sticker ut näsan utanför dörren ibland och smygfotograferar byggnadsarbetarna som jobbar för fullt (?) på den blivande resorten bredvid oss. Ena dagen murar de upp en pelare i tegel ( vilket Christofer tyckte tog alldeles för lång tid... han hade gjort det på ett par timmar ) och nästa dag kommer en gubbe i kostym och hjälm och en lunta papper under armen och pekar och tittar. Sen är det bara att riva ner det som blivit byggt och börja om från början. Inte konstigt att projektet beräknas ta 5 år! För övrigt är det bara kostymnissarna som har hjälm på huvudet...

Skolan är som jag tidigare nämnt TUFF. Varje förmiddag sitter vi 3 timmar på helspänn för att proppa en massa information rakt in i hjärnan. Helst får man inte missa NÅT för då är man helt körd. Idag fick vi ( Jenny o jag ) ett hysteriskt skrattanfall strax innan lunchen. Säkert beroende på hjärntvätten vi utsätts för. Försök själv börja ett ord med "dt, bp eller ng" så ska du se hur lätt det är. Haha. Klockan 12 andas vi ut och kan få lite mat i magen och sedan jobba självständigt eller åka hem - vilket man vill. Oftast stannar vi kvar och pluggar. I bästa fall finns det några smådjävlar i huvudet som säger åt en att köra och träna efter skolan. Samantha är lite avig till det där men ibland får hon ge med sig. Som idag t.ex!! Jag kom dit en stund innan Jenny ( pga något ärende till Saladan ) och gjorde vad jag skulle. När jag var klar satte jag mig och pluggade (!) för att vänta tills Jenny var färdig. Man tar ju alla chanser. Prov imorgon!

Ibland behöver hjärnan vila lite och då kan man sjunka in i funderingar som: Varför är myrorna så små och bruna? ( när man sitter på toa och ser en hel karavan traska förbi fötterna ), ska jag klippa tånaglarna idag eller imorgon? ( när man sitter i soffan och degar ), undrar vad den där gröna insekten var för något på trappräcket ( tack och lov för google ), håll vänster håll vänster håll vänster ( när man satt sig på moppen ), ska jag ha kokt eller stekt ris till middag? ( när klockan närmar sig halv sex ) och varför är det inte fler som skriver kommentarer på bloggen? ( när man för sjätte gången samma dag går in och kollar ). Inga större bekymmer här inte. Precis som det ska med andra ord.

Söndag

Veckan försvann fort! Måndag till fredag hann jag inte med så mycket annat än att plugga. Vi avslutade veckan med ett prov på skolan och sedan hade vi enskilda samtal med läraren. Där fick vi ta upp vad vi tyckte om kursen. Kändes riktigt bra att ha en liten genomgång så att vår lärare vet vad vi tycker och vad våra ambitioner är. Det där med att bli bäst i klassen har jag för länge sedan gett upp. Det var förr i tiden jag hade den inställningen. Godkänd räcker bra för mig! Vi fick en lista med glosor som vi lärt oss under veckan och det är faktiskt en hel del ord som vi lyckats få in i skallen. Nu tränar Jenny och jag för fullt på restauranger med beställningar och att be om notan.

Vid 12-tiden i fredags kom alla killarna till skolan och vi åt lunch i närheten. Har redan glömt vad vi gjorde hela eftermiddagen...men kväll blev det i alla fall och vi hade inget bestämt mål var vi skulle äta så vi hoppade upp på mopparna och rullade iväg. Dök in på ett litet halvsjabbigt ställe och fick oss en hejdundrande rolig och annorlunda kväll! Deras tema var nog "Bob Marley" för överallt hängde det reggae-grejor. Personalen såg ut som Bob själv och verkade allmänt vimsiga och flummiga. Skrattade och snackade hela tiden. Bland annat pratade en av dem om en stoooor svamp som de skulle ha... undras månne om det är en sådan som ger hallucinationer... Vi satt och åt vår fantastiskt goda mat som trots strömavbrott blev tillagad. Bra med gas ibland. Bland annat fick vi en papayasallad som inte var av denna världen! Har aldrig smakat något liknande förr och det går inte att beskriva smaken. Det var i alla fall riven papaya som var friterad och blandad med bl.a räkor. SÅÅ GOD! Glömde ta foto men det lär bli fler besök här!

Lördagen bjöd på pingis på barnens skola och fotboll på en thailändsk skola. Ungarna behövde springa av sig lite. Vi vuxna spelade rundpingis. Det var några hundra år sedan sist men fortfarande lika kul. På kvällen festade vi till det på Bajen med skandinavisk mat och hoppslott. En runda canasta hos Månssons blev en fin avrundning på lördagen.

Söndag morgon: Klarblå himmel och en runda till poolen. En timme senare - åska och ösregn. Men det försvann lika fort som det kom och då väntade lunch och ett besök på en marknad i Saladan. Långa övertäckta tältrader med ALLT möjligt var uppställt och vi lommade in för att se om det gick att fynda. Varmt. Varmt. Varmt. Trodde knappt att det fanns någon ände på tältet men till slut såg vi ljuset i tunneln. Då hade vi passerat åtskilliga ställe där man kunde kasta pil och vinna finfina priser.... Niklas och barnen vann minsann vars en kam. Hmmm.. Frisk luft gjorde att det började suga lite i tarmen och vi var snälla och köpte vars en kulglass till barnen. En strut med 2 kulor kostade hela 10 baht ( 2 kr ) så det var svårt att motivera varför de INTE skulle få en. Ett svenskt café har nu öppnat för säsongen och givetvis var vi tvungna att prova detta. Kanelbullar till barnen och jordgubbshake/vattenmelonshake och iskaffe att dricka. Mumma. Har jag sagt till någon där hemma att jag skulle försöka tappa bort några kilo?? Förlåt det var inte meningen - jag ska gå UPP ett par kilo istället. För maten här nere är så fantastiskt god! Måste vara världens bästa.

Plugga...

Thai är ju inte det lättaste språket jag läst! Det finns ingenting som är likt något västerländskt. För att beställa in 2 vatten säger man: Vatten två flaska ( eller glas ). Ibland ska man lägga till något ord OM det är en grönsak eller frukt man pratar om. MEN bara om det är en rund frukt. Osv..... Helknasigt. Detta gör att vi sitter på helspänn i skolan och går och maler alla nya ord för oss själv dygnet runt. Vi har fått vars en mp4-spelare ( som en mp3 fast med liten bildskärm ) där vår homework finns. Små korta inspelningar från lektionerna. Bilder på deras bokstäver ( vet inte ens om jag vill kalla dem bokstäver ). Musiksnuttar där man får lära sig räkna m.m. Ca 4-5 timmar per dag går jag omkring och lyssnar/tittar på dessa videor. Har knappt pratat med mina barn sen i måndags! Däckar så fort jag stänger av apparaten. Knappt jag hinner äta! Det är otroligt högt tempo och eftersom man inte riktigt vet vad som krävs för att bli godkänd på kursen så är det högsta växeln som gäller. Fast igår kväll bestämde jag mig för att helgerna MÅSTE vara pluggfria. Annars kan jag lika gärna åka hem till Sverige igen. Jag måste ju ha lite fritid också. Det var ju trots allt därför vi åkte hit. Första-handsvalet var ju att åka hit och bara få VARA. Få tid för barnen och framför allt för sig själv. Att plugga var ju bara en nödlösning egentligen. Men nu är det som det är och det är ju bara att gilla läget. Och om jag ska ge mig själv en liten klapp på axeln så är det för att jag lyckats lära mig 24 ( av deras 75 ) bokstäver. Kan räkna till 100. Säga Hej/hejdå, tack, berätta hur gammal jag är och fråga hur gammal någon annan är. Kan säga dörr, fönster, golv, ananas, vatten, ris, förlåt, ingen orsak och faktiskt en massa andra ord också. Nu när våra planer på FRITID omöjliggjordes så är det väl bara att göra det bästa möjliga av det!
I tisdags hade jag dessutom 3 timmar hos tatueraren där jag hade gott om tid att plugga! Vill ni se resultatet så finns det bilder i våra album.... Och ja det gör ont. Mer på vissa ställen.

Sawadee-ka!

Förevigade!

Idag var det Christofers tur att bli märkt för livet. Barnens namn på thai ( på bilden: Wilmers till vänster och Anton till höger ). Om några månader ska jag prova att läsa det.... För i dagsläget får vi lita på tatueraren och på servitrisen på Bulan som fick läsa högt för oss innan hon tog upp dagens middagsbeställning. Som för övrigt bestod av: Just det ja - kyckling med ris. Och litta cashewnötter som pricken över i. Nu gäller det att ladda med massa kolhydrater. Massa! För i morgon är det ju jag som ska plågas några timmar. Säkert en del där hemma som suckar nu och tänker "inte igen, var ska det sluta". Men jag säger väl samma som efter varje tatuering - detta var sista..... Sorry mamsen och papsen ;-)

Nu till något ( för somliga i alla fall ) roligare! Idag var Jennys och min första skoldag. Mamma Mia! Vad har vi gett oss in på??????????????? Det var en minst sagt annorlunda undervisning vi bjöds på. Efter en kort inskrivning slussades vi in i ett klassrum. Teacher Ying hälsade oss välkomna och pang bom så kör vi hårt. Vi fick välja vars ett smeknamn som vi ska använda oss av hela kursen. Jenny heter numera Oy och jag heter Doa ( uttalas nästan som Homer Simpsons Daoo ). Oy betyder på engelska sugar cane och det har vi inbillat oss betyder sockerrör??? Kanske har någon en ordbok och kan hjälpa oss rätt i sugar-träsket? Doa betyder Star och i morgon vet ni varför.. Nåväl, vi blev tydligt instruerade att vi inte fick skriva några anteckningar och alla frågor tar vi EFTER lektionen... Eventuella block och pennor skulle skickas in under våra stolar för dessa behövdes inte. Vi ska alltså i 7-8 veckor LYSSNA på vad fröken säger och på så sätt lära oss att HÖRA de olika ljuden. Sen började exercisen. Hon tilltalade oss med våra nya namn, gav oss kommandon på thai som vi skulle lyda, t.ex. att gå till henne, öppna dörren, stänga fönstret, sitta ner, hoppa, släcka lampan, peka på golvet och snurra runt. Jisses vilken nickedocka man kände sig som. Vissa ord har fastnat och kanske kanske kanske känner jag igen något av dem i morgon. Men det finns inte en chans i världen att jag kan uttala dem. Men nu har det ju bara gått en dag och jag är helnöjd med att kunna räkna till fem och beställa in vatten på en restaurang. Så nu är det slut med alla andra utsvävningar - vatten gäller. Thaikurs 1: 4 vatten heter Si Nam. Lätt som en plätt.

Lunchen intog vi 2 dörrar bort från skolan. En svenskägd restaurang med dagens rätt ( 2 alternativ ) för 65 baht ( 13 kr ) inkl. vatten, nam, och kaffe. Mellan kl 13 o 14 fick vi sitta framför en dator med headset och spela spel. Typ. Fast lite svårare och på thai givetvis. Vi fick höra några ord och sedan skulle vi välja vilken bild som hör till. Rena gissningen. Direkt efter skolan for vi till gymmet och sprang av oss den lilla energi som fanns kvar i oss. Sen dopp i poolen som vanligt. Och middag på Bulan. Som vanligt. Blogga. Som vanligt. Men i morgon blir det INTE som vanligt. Det kan jag lova!

Sjukvård

Igår fick vi minsann nytta av vår medhavda första hjälpen-väska. Vi skulle precis dra iväg på mopparna till en restaurang för att äta middag och just då kör en engelsktalande kille och välter med sin moppe mitt framför näsan på oss. Det finns en hel del farliga gropar i vägen och om man inte känner till var de finns så är olyckan lätt framme. Christofer ilade upp efter lite förband och sedan fick jag leka sjuksyster. Nästan som när man var liten. Ett plåster här och ett bandage där. Tvätta lite och tycka lite synd om. Blod bekommer mig inte men den ena lilltån såg ganska mosad ut så jag tyckte det var läge för ett litet bandage där. Han ojade sig lite trots att jag var försiktig. Skickade iväg honom till sjukhuset för omplåstring. Han var ganska skakig men vi kunde inte göra mer utan fortsatte på vårt håll. Vi hade bestämt oss för att prova en, för oss, ny restaurang. De var nog väldigt måna om att vi skulle komma tillbaka dit. Det började ju ganska bra med att de hade en stor levande hummer i ett big bauta-akvarium. Kul för barnen att titta på. Sen sjönk våra värderingar när maten tog en förskräcklig tid att få in. Men när den väl kom så var den i alla fall god. Inte alldeles för dyr heller. Men när vi skulle GÅ - då kände man sig nästan kunglig. Servitörerna och kockarna reste sig, ställde sig på rad och gjorde en wai och sa tack ( på thai förstås ) och önskade oss välkomna tillbaka. Jisses så formellt allting blev helt plötsligt!

Innan hela den här plåstra-om-en-främling-grejen så hade vi haft en ganska lugn dag. Kl. 9.30 befann vi oss på Khlong Dao. Villiga och redo för att städa stranden eftersom det var allmän städdag på Lantas stränder. Men inte en enda svensk såg vi där... bara en massa thai-folk. Inte lika kul då. Så vi begav oss hemåt igen. Det är ju trots allt tanken som räknas eller hur?

Idag är sista dagen på vår långa semester - i morgon börjar thaikursen! Därför passade vi på att tillsammans med Månssons köra till Kantieng Bay där vi hört att en duktig tatuerare befinner sig. Mycket riktigt hittade vi honom där och sedan blev det en massa blädder och visande och skissande. Tid blev bokad till kl. 16 för Niklas. Vilket motiv han gjorde tror jag Jenny kommer att blogga om. Imorgon är det dags för Christofer och på tisdag är det min tur. Jenny har lite att jobba med innan men tids nog...

Händelserik fredag!

Idag har det hänt lika mycket som det gjort totalt på de 6 senaste dagarna. Efter en hel del regn ( vågar inte ens gissa hur många mm det kommit ) så var Wilmers första kommentar när vi gick utanför dörren i morse: Mamma titta, det har inte regnat!! Solen sken från en klarblå himmel och genast blev man mycket piggare och fylld av ny energi. När barnen kommit iväg med likbilen, förlåt - skolskjutsen, drog vi hurtbullar iväg till gymmet för att springa av oss lite kalorier. Allt för att kunna äta lite lite extra idag när det är fredag. Dessutom är det ju Jennys födelsedag. Hon fyller 24 år för tolfte gången... ja, ni kan ju själv räkna ut det.... Här nere borde det vara lätt att komma på någon present för det är ju en del man behöver. Problemet är bara att det inte finns att köpa. Det fick bli ett par smöriga romantiska komedier ( som man kanske blir inbjuden för att titta på? ) och vanliga svarta hårklämmor som Jenny letat efter men inte hittat. På 7eleven har de pyttesmå tårtor som inte är större än en vanlig bakelse hemma. Men "himskt" fina var de så vi köpte en sådan, satte ljus i den och sjöng en liten trudelutt. Förmiddagen flög iväg som vanligt och barnen kom hem halv ett ( kort dag när det är fredag ) och raskt iväg till Bulan för att äta lunch innan det var dags för att äntligen (?) rida på elefanter. Det blev en timmes vaggande fram och tillbaka i djungeln. Wilmer och jag fick oss några små duschar när pellefjant fick för sig att fylla snabeln med vatten. Svetten lackade och gissa vad vi gjorde sen?? Japp, badade i poolen. Lovely!

Kl. 18 hade Niklas bokat bord på Bajen för 12 pers. Vi fick nämligen sällskap av Ia och Johan, Sofia och Oscar. Det blev en mycket trevlig kväll med god, västerländsk och dyr mat. Några öl, kaffe och tårta. Och som avslutning bjöds vi på en Sambuca. Även här sjöng vi för Jenny. 2 ggr t.o.m! Oscar körde en egen liten trudelutt också. Hoppborgen var uppblåst och ni kan tro att ungarna var genomsvettiga. Att de orkar! Mopparna tog oss hem och nu är det dags att sova en stund. Jobbig dag imorgon. Det är allmän städdag på Lanta och "alla" hjälps åt att snygga till på stränderna. Även vi ska bidra med några timmar där. Det är ju lite för vår egen skull vi städar. Natti natti!

Skadad...

Här ser ni min vackert purpurfärgade mittentå som jag så vackert krossade på thaiboxningen igår. Halvvägs in i träningen skulle vi sparka på en säck och när det var vänsterbenets tur var det som om benet inte riktigt lydde mig. Kände direkt att något krasade till i tån men det var bara att fortsätta ge järnet tills träningen var slut. För det var ju så himla kul. Särskilt när man fick sparka en världsmästare i magen. Inte varje dag det händer. Och nu lär det ju dröja några veckor innan jag kan träna igen. Var trots missödet uppe på gymmet i morse och gick 5 km på löpbandet. Gick ganska bra för att vara så öm. Men springa kan jag nog inte.

Idag öppnade ett fransk bageri för säsongen och naturligtvis stod vi och hängde på låset för att köpa grovt bröd och croissanter. Sedan bjöd vi över Månssons på brunch. Kokte några ägg och åt det nya brödet. Några olika sorters marmelad och lite pulverkaffe. Det räcker för att kunna njuta av livet här nere. Enkla saker. Som vanligt tog vi en liten tur på våra motorbikes in till Saladan och köpte 20 videofilmer. Nu börjar det bli lite tjatigt med regn nämligen. Har regnat sen i fredags. Idag hade vi någon timme sol och då småsprang vi ner till poolen för att hinna bada. När vi kom hem öppnade himlen sig igen. Blev en middag på Bulan (igen) och denna gången fick vi sällskap av Wilmers fröken Marika och en annan lärare som heter Kerstin. Och jadå - det blev en pad thai....

Lite tankar efter en månad här

Ja, då har vi varit här i en månad. Om jag ska göra en kort sammanfattning så behöver jag bara säga: Så underbart skönt vi har det! Tänk att vi klarade av att komma iväg. Våga bryta det invanda mönstret med att vakna, jobba, hämta barn, laga mat, läsa läxor och sova. Visst är det lite rutiner här också men i betydligt behagligare tempo. Tror faktiskt att det beror på att man slipper handla mat, planera middagar, laga mat, diska, städa, tvätta......

Har idag suttit och funderat på vad som rör sig i huvudet på oss här nere. Jag är ju ganska glad i att göra listor och ha saker svart på vitt så nu ska jag berätta lite ditt och datt.

----------------------------------------------------------------------------------

Skönt att slippa här:

Stress!

Långa byxor

Snöslask ( även om den tiden ännu inte är kommen i du gamla du fria )

Tvätta

Laga mat ( ok, har kokt pasta 3 ggr... )

Avundsjuka människor

Jobba

Krav på att vara störst, bäst och vackrast, vilket är svårt att leva upp till. Och till vilken nytta?

----------------------------------------------------------------------------------

Tänker på ibland:

Kladdkaka med vispgrädde...

Sin egen säng. Betydligt mjukare än den vi har här

Ost att hyvla + osthyvel ( mest C som tänker på det )

Svenska toaletter där man får spola ner pappret

Släkt och vänner

Zoegas och en kaffebryggare

Grovt bröd

Text-TV ( också gubbens kommentar )

----------------------------------------------------------------------------------

Försökte hitta något negativt men tyvärr... skulle kanske vara de offentliga toaletterna på restauranger i så fall. Där det bara finns ett hål i golvet. Annars är allt positivt: Varmt, lugnt och avslappnat, billigt, god mat och trevliga människor. Jag tror nog att vi ska stå ut 11 månader till. Går tiden lika fort som den gjort hittills så vete tusan om vi hinner med allt vi har tänkt göra. När högsäsongen börjar öppnar sig en ny värld - havet. Med allt vad det innebär: snorkla/dyka, fisketurer, båtturer till närliggande öar, vänner som kommer på besök m.m. Allt öppnar upp och fräschas till och pyntas och ön vaknar ur sin dvala. För här är verkligen ljuvligt lugnt just nu. Om en vecka börjar thaikursen och då lär väl tiden gå ÄNNU fortare.

Muay Thai

Igår var det så dags för barnen att gå på deras första thaiboxningsträning - Muay Thai. Vi hade bokat in dem för en lektion mest för att de skulle få prova på det. C och jag var väl lite oroliga att de inte skulle tycka det var kul och att de kanske gav upp efter 5 min ( vilket inte alls är ovanligt för våra barn... ). Men det gick hur bra som helst! Vi är sååå imponerade. Först fick de börja med att jogga runt i en ring. För att sen få upp lite balans i kroppen skulle de stå på ett stort traktordäck och studsa lite lätt. Hela tiden frågade de när de fick slåss. Otåliga! De hade vars en tränare som de fick boxa och sparka på. De var genomsvettiga redan efter uppvärmningen men skrattade nästan hela tiden. Mot slutet fick de gå upp i ringen och boxas mot varandra. Storebror fick stryk av lillebror! Tror nog att Anton tyckte det kändes lite "fel" att slå på någon mindre ( brukar visserligen inte hindra dem här hemma! ) så han backade gärna undan och försökte värja sig mot en studsande 6-åring. Mycket dricka gick det åt och vi filmade en hel del. De vill gärna fortsätta gå på boxning men vi får se hur det blir med det. Kostar en hel del men hade i och för sig varit en bra grund om de vill gå på vanlig boxning sen när vi kommer hem. I morgon, måndag, är det vi vuxnas tur att prova på thaiboxning. Kan vara så att det är svårt att röra sig på måndag kväll......

Eftersom barnen nu kört slut på sig själva så körde vi till Dreamy Spa och blev masserade allihopa. Av med kläderna och på med ett skynke. C och jag valde en Siam Oil ( en timmes oljemassage ). Barnen fick en halvtimmes massage och sen fick de prova på Ear Candling - man ligger på sidan och de stoppar in en lång smal pappersstrut i örat. De tänder på struten som ett ljus och låter den brinna ner mot örat. Tydligen drar det ut vaxet och sen gör de rent med en tops. Ett under att båda barnen låg helt stilla och tysta i en hel timme! De tyckte nog att boxningen var roligare än massagen. Som belöning för deras fantastiska insats åkte vi på kvällen till Bajen - en restaurang med skandinavisk mat - och barnen fick vars en stor portion Köttbullar med potatismos och lingon. Och det var RIKTIGT gott. Men dyrt, så det får bli en födelsedags /julaftons/ svenskbesöks-restaurang. Notan slutade på 1600 Baht ( jämfört med en thaimiddag för ca 300-400 Baht ). Ett stort plus är att de har en minigolfbana, spelrum med Nintendo Wii, hoppborg ( under högsäsong ) och rent och fräscht.

Ångest!

I onsdags blev det en moppetur till nationalparken här på ön. Och jag lovar och svär att jag aldrig mer åker dit. Hade hört innan att en del av vägen var grusväg och att den var i mycket dåligt skick. Jo tack. Den var brant och den var stenig ( inte grusig ) och djupa fåror i den efter regnandet. När man får köra i ettans växel för att överhuvudtaget ha en chans att ta sig upp - då är det inget för mig. Snacka om dödsångest! Jag var livrädd för att det skulle börja regna för då hade väl vägen försvunnit helt! Nåväl, vi kom fram hela till nationalparken, fick betala en avgift på 200 Baht per person och DÅ kom regnet..... Tog skydd i en liten hydda och efter 10 min var det över. Solen kom fram igen och vi begav oss upp mot fyren. Till fots! Massa fotograferande blev det och sen var vi tvungna att ta oss ner till stranden och känna på vattnet. Jodå, lika varmt som vanligt. När ögonen var mätta på vackra vyer så var det bara att bita i det sura äpplet och hoppa upp på moppejä-eln igen. Suck. Men som tur är har jag en låtsaskompis inom mig ( som vissa känner som Samantha ) och nu var det dags att plocka fram henne. Hon är lite tuffare än Maria och skiter fullständigt i vad hon gör. Så Samantha gasade på för fullt och svischade över alla gropar i 190 för då kommer man fortare ut på bättre väg. Dock fick hon panikbromsa när hon 20 meter fram får syn på en varan som var stor som en liten krokodil. Jisses vilket praktexemplar. Bakom kom Christofer och försökte fumlande hitta kameran. Just då rasslar det till i träden bredvid honom och vi ANTAR att det var en apa. Tittade bara på varandra och skakade på huvudena och sa: Nä, vi kör nu, va? Haj och ivaj! Sen gick det bra att köra hela vägen hem. MEN ALDRIG MER!

Igår löste vi ett medlemskort på Lanta Gym. Nu finns det inga ursäkter för att slippa träna. Här finns löpband och det finns ac. Räcker bra för mig. Finns möjlighet att lyfta lite skrot också. Bredvid finns en boxningslokal och vi har bokat in barnen för en provlektion i Muay Thai ( thaiboxning ) med en tränare som varit världsmästare. Går det bra ( dvs inte alltför många blåmärken... ) så kanske vi föräldrar också testar. Äh, förresten, jag ska prova i vilket fall som helst!

Olympiska Spelen på Lanta

Idag hade OS kommit till Lanta Sanuk School. Barnen var indelade i 5 lag med vars en lärare/rektor och var klädda i de olympiska ringarnas färger. Efter invigning, svurna eder och uppvärmning promenerade vi alla ner till stranden för en 5-kamp. Trots dis var vi genomsvettiga allihopa ( även vi som bara fotograferade och filmade ) och i halvtid bjöds vi på frukt. Alltid läskande. Alla barnen var jätteduktiga och deltog aktivt i alla grenar, även de allra blygaste... Nog bra att det var små grupper så kände de sig inte uttittade. Bl.a skulle de kasta en kokosnöt på en pinne, bilda en pyramid ( eller annan formation ) med varandra medan de stod på ett tygstycke som blev mindre och mindre ju fler gånger vi vek det. Christofer ansvarade för denna grenen och det gick väl bra tycker jag. Barnen verkade ha jättekul. Efter ett par timmar var alla helt slut och törstiga och då gick vi tillbaka till skolan. Funktionärerna blev bjudna på lunch och därför hoppade Jenny o jag upp på mopparna och for iväg på några ärende och åt sen lunch på vårt nya favvis-ställe Bulan. Och ja - Jenny åt Pad Thai Gai ( stekta nudlar m kyckling ) och jag åt Kao Pad Gai ( stekt ris m kyckling, även kallat Flaj laj ). Några thai-ord har i alla fall fastnat. Skulle vara konstigt annars för något av detta äter vi åtminstone en gång om dan. Undrar om vi nånsin tröttnar på det?

Hopp i poolen och fram med mp3:n och och en bra bok, sen slängde vi oss i solstolarna. Litta öm är man allt idag.... Bara mesar som smörjer sig??? Nädå, vi använder solfaktor 30. Ibland. Men lugn - barnen smörjs flitigt.

Eftermiddagen förflöt lika snabbt som alla andra dagar här. Barnen kom hem halv tre och då ville de bada. Naturligtvis fick de det. Läxläsning var också inplanerat. Vips så var det kväll och dags för ett nytt besök på Bulan. Japp, jag åt Pad Thai. Fast med räkor istället för kyckling. En liten högoddsare va? Kaffe och kortspel hos oss tillsammans med Månssons. Det vi drack till kan ni läsa om på deras blogg... Idag hade jag köpt en liten burk med tandpetare till barnen (pris ca 2 kr) för VARJE GÅNG vi är på restaurang så pillar ungarna på tandpetarna på bordet och tycker det är SÅÅÅ kul att slösa med dem. De roade sig med att bygga figurer en liten stund men sen tyckte de nog att det var en lite för lugn lek för dem så då stängde de in sig i ena rummet och spökade ut sig med kepsar, solglasögon mm och släckte lampan och hade disco. Hörde någon nämna något om breakdance där inne... Så roar man sig på Lanta minsann. Nästa gång är det kanske vi som har disco. Fast det blir kanske inte "disco" direkt nu när vi är inne i en Danne Stråhed-period.....

Tjingeling!

Tidsfördriv

Om det skulle bli tråkigt någon kväll eller om värsta skyfallet skulle dra in över oss så är TV inget bra alternativ, visst har vi en men av de ca 20 kanalerna så är 19 thailändska på något vis, men det tycker vi är rätt skönt så blir det lite mer sällskapsspel med varandra och med Månssons eller så att vi bara umgås.

Vill man få reda på vad som händer runt om i världen så har vi ju datorn med internet som t.ex att Chelsea FC leder Premier League vilket jag tycker är hemskt bra men för stackars Niklas är det värre eftersom Tottenham ligger näst sist...

Imorgon ska barnen ha OS turnering i skolan och en del av oss föräldrar ska vara funktionärer.

Om hur det gick får ni höra lite längre fram.

Klockan är drygt åtta på kvällen och vi har precis haft ett rejält åskväder här så även här är det väder.

Vatten

Det här med vatten är ju ett centralt ämne i detta landet. Det är avsaknaden av vatten i all denna torka. Det är mängden vatten när himlen öppnar sig och det fullkomligt vräker ner. Det gäller att dricka mycket för man svettas hela tiden. Man kissar ofta ( vilket är bra för då har man druckit tillräckligt ). Ska man ha sodavatten eller vanligt vatten till maten? Koka vatten till pulverkaffet. 20-litersdunken ställs ut vid vägen tillsammans med 13 Baht och någon timme senare har man en ny dunk. Då ska man pumpa upp i 1½-litersflaskor och ställa in i kylen. Man badar i ett varmt hav och har ganska bra koll på högvatten och lågvatten. Bara kallvatten i duschen. Svårt att skölja ur schampot. Ett i-landsproblem inte sant?

Och som om det inte var nog så hade vi en vattenläcka tidigt denna måndag morgon. Det var nära att vattnet steg över tröskeln men vi hann jaga ifatt hyresvärden som kom och stängde av vattnet. Vips så var det fixat. Puh!